Ett måste för alla byggnadsvårdare! Göran Gudmundsson är sommarvärd i P1 den 28:e juni!
Kategorier
Arkiv
Inköpsställen
Källor
Andra projekt
Listningar
Ett måste för alla byggnadsvårdare! Göran Gudmundsson är sommarvärd i P1 den 28:e juni!
Vi var nere över påsk för att förbereda huset inför flytten. Det är ju nu bara ca två månader innan vi flyttar ner på riktigt! Vi var tvungna att bereda lite plats och ägnade större delen av påsken till att flytta runt möbler. En hel del tid i trädgården blev det också.
Hannas bror har flyttat till hus utanför Färlöv och på hans tomt hittade vi ett parti tegelpannor av samma typ som vi har på taket (enkelkupigt strängpressat). Eftersom vi ska lägga om taket i sommar och antagligen behöver byta en del pannor då så tänkte vi det hade passat perfekt om dessa pannor som han själv inte behöver skulle matchat våra, så jag tog med mig en panna för att jämföra. Jag har lärt mig att de viktiga måtten på en panna är: bredden, längden från botten på klacken på baksidan av pannan till nederkant av pannan, samt profilen (vågigheten) på pannan. I samband med att jag skulle jämföra pannorna tänkte jag att jag skulle lyfta bort en åtta-tio pannor från taket för att se hur konstruktionen är under, och om det går att använda samma läktdimension som nu. Tydligen har äldre tak ibland inte samma läktkonstruktion som den som används nu för tiden, och om man då använder en modern konstruktion så får man ett tak som är lite högre än innan vilket kan påverka utseendet på huset. Min undersökning mynnade ut i följande: Man har inte använt ”riktig” läkt utan har tagit spillbitar från alla möjliga håll. Pappen är helkass och på vissa ställen helt borta, med en hel del mörken takpanel som följd. Tegelpannorna är ett hopplock av flera olika sorter. Allt detta sammantaget kan förklara varför pannorna legat så dåligt hela tiden! Läkten är ett hafsjobb vilket gör att pannorna aldrig kommer kunna ligga riktigt bra, och till råga på allt har man olika dimension och profil på pannorna vilket gör att de aldrig kommer kunna ligga helt bra mot varandra! Vi har sedan tidigare dessutom vetat att en del av plåtjobbet på taket är felaktigt gjort, så man kan konstatera att det är amatörer eller folk som helt enkelt inte bryr sig som gjort jobbet. Allt detta sammantaget leder till att det blir för svårt att göra jobbet själv, så nu är jag inne på att ta in två takläggare och göra jobbet tillsammans med dom. Vi kommer behöva byta en del panel och sortera upp alla pannor så att man åtminstone får samma sort på varje helt takfall. Vi kommer inte kunna återanvända läktavstånden som vi hoppades på utan får räkna ut nya sådana, och samtidigt som man gör allt detta ska vi försöka rädda så mycket som möjligt av pappen eftersom den har ett visst kulturvärde. Glädjande är dock att de flesta av pannorna är stämplade ”Heby tegelbruk” vilket är/var ett av de största i Sverige, så det bör inte vara något problem att hitta reservpannor som faktiskt passar.
Får avsluta med en glädjande nyhet. Om man ska kunna baka bröd i bakugnen kommer man att behöva en brödspade, och jag har letat med ljus och lykta efter en sådan. De som finns nytillverkade är små fjantiga saker i plywood som inte alls skulle fungera, och det verkar inte helt lätt att hitta en begagnad någonstans. Det vore ju onekligen roligt att ha en riktigt gammal brödspade till sin gamla bakugn. Ibland gör man det lite svårt för sig, för i helgen gjorde jag ett fynd på väggen i ett av de andra utrymmena i källaren. Mitt framför näsan satt den gamla eldgaffeln och brödspaden. Två meter långa och otroligt fina! Ni får hålla till godo med en bild.
Igår var jag åter på en av skansens hantverkskvällar, denna gång om tegeltak.
Jag har bara varit på två stycken, men hittills är jag mer än nöjd! Det är ett alldeles lysande sätt att lära sig mer om något specifikt område och dessutom ha möjlighet att ställa detaljfrågor till en riktig expert.
Denna gång var det Jon Åhlund från Åhlund Byggnadsvård i Vagnhärad som berättade om tegeltak och hur man underhåller dessa. Ett perfekt ämne just nu eftersom vi planerar att lägga om taket i sommar. Vi fick bland annat lära oss om olika tillverkningsmetoder för tegelpannor, och mängder av tips om allt möjligt rörande tak. Några ”höjdpunkter” jag minns kommer här:
När Folke och hans killar var och tittade på vårt tak så konstaterade han att läkten är helslut. Dessutom ser det ut som att det är originalpappen som ligger under. Taket har ju från början varit ett tjärat papptak som man sedan lagt tegel på antagligen någon gång på 40-talet. Jag tog upp detta att om det är det gamla papptaket som ligger under så är det ju lite synd att riva bort det för att lägga ny modern papp. En av skansens byggnadsantikvarier Marianne Strandin var på plats och hon höll med starkt. Enligt henne finns det ytterst få såna här gamla papptak kvar så att det finns inga tak att titta på om man vill se hur de är konstruerade, och dessutom går det inte att få tag på sådan papp längre. Hon tyckte vi skulle vara mycket försiktiga med pappen och om det är så att taket ligger kvar (det vill säga även trekantslisterna) så kunde vi försöka lägga ny papp lite mjukt över lister och allt och sätta ströläkten mellan trekantslisterna. Ska bli intressant att se hur det ser ut när vi börjar riva taket.
Som det ser ut nu så kommer vi att ta in en av Folkes takläggare för att få lite expertkunnande, men sedan göra jobbet själva med hjälp av denne. Vi är också inne på att köpa en byggnadsställning, mest eftersom det verkar vara rätt dyrt att hyra, och det vore bra att ha en senare när det ska målas om och vi ska fixa tak på längan och diverse andra projekt. Den kommer vara till nytta fler gånger om man så säger. Måste försöka gå den där byggnadsställningskursen också så vi får montera ställningar över två meter.
När vi nu har ett nytt intresse i byggnadsvården så har vi kommit fram till att TV 8 är ganska bra, för de har en rad program där man kan få lite inspiration eller bara titta på gamla hus. Tyvärr är väl inspirationsdelen ganska liten eftersom alla dessa serier är brittiska. T.ex. visar de serien ’En plats på landet’ (’Escape to the Country’) där man i varje avsnitt får följa ett par eller familj som vill flytta till en liten (eller ibland en ganska stor) stuga på landet. Ett annat exempel är det alldeles lysande ’Country House Rescue’ där en kvinna hjälper folk som äger stora gods men inte har riktigt råd eller kunskapen att plocka fram godsets fulla potential.
De senaste veckorna har de dessutom visat serien ’The Restoration Man’ där arkitekten George Clarke hjälper familjer att ’restaurera’ gamla hus till nya fina boenden. Titeln låter ju väldigt lovande, och igår visades avsnitt tre av denna serie, där huset i fråga var en gammal kyrka. Över huvudtaget förstår jag mig inte riktigt på engelsmännens vurm för att bo i gamla konstiga hus som inte alls var tänkta för boende. Det självförklarande begreppet ’Barn Conversions’ verkar vara väl vedertaget, och kyrkor, kloster och andra kufiska byggnader verkar vara mycket hett för gemene engelsman.
Hur som helst, åter till programmet då. Konceptet går ut på att familjen har ett projekt de jobbar med och sen kommer programledaren med jämna mellanrum och kollar hur det går och kommer med tips i den mån det behövs. Allt varvas med att man berättar lite om hur denna typ av byggnad användes på medeltiden eller romartiden, eller då den helt enkelt byggdes. Ganska spännande, men som byggnadsvårdare har man inte mycket att hämta tyvärr. I går satt jag mest och mådde dåligt över vilka tips killen fick av ”experten”. Några exempel:
När man ser resultatet i slutet av programmet så kan man inte mer än förundras över hur mycket man lyckas sabba dessa gamla stackars hus…
Det blir nog inget avsnitt fyra för mig… men ikväll är det i alla fall ’Country House Rescue’!
Först måste jag beklaga mig lite.
Vi var nere en helg för ett par veckor sedan, och planen var att jag äntligen skulle glasa klart det första verandafönstret och måla första lagret på detta. Det var från början tre rutor som behövde skäras till, två sexkantiga stora och en femkantig något mindre. Före jul testade jag att skära glas första gången, och utan några större problem lyckades jag skära till den första sexkantiga. Nybörjartur antar jag, för denna helg gick det inte alls lika bra när jag skulle skära till de sista två.
Jag började med den femkantiga, och denna gick ganska bra. Ett av snitten blev inte helt bra, och jag fick finputsa lite med en skiftnyckel för att det skulle passa, men tillslut gick det. Så var det då dags för den stora sexkantiga rutan, och nu gick det helt åt skogen. Det började med att ett snitt inte repade glaset tillräckligt så att en bit för mycket lossnade. Jag använder gamla rutor från vinden och dessa är såpass små att dessa sexkantiga rutor måste tas på diagonalen, och därmed finns det inte mycket att ta av om det blir fel. I detta fall kunde jag dock vända på rutan och skära på andra sidan istället och på så sätt rädda det hela, trodde jag… ytterligare ett felsnitt och rutan var för liten. Bara att börja om.
Glasade ur en ny ruta och bytte linjal att skära mot. Innan använde jag en metalllist som gled alltför lätt och det var därför lätt att snitten blev sneda. Nu bytte jag till vattenpasset och lade en skinntrasa under för att få friktion mot glaset så att inte vattenpasset skulle glida. Fungerade mycket bättre, och nu fick jag raka snitt. Vid snitt nummer två på denna ruta lägger jag rutan mot bordskanten för att knäcka glaset och pang, rutan spricker helt oförklarligt tvärs över! Måste ha varit spänningar i glaset.
Dags att glasa ut ruta nummer tre och denna gång tog jag, innan jag började, en spräckt ruta och övade, och övade, och övade för att vara säker på att jag kunde skära rena snitt. Fick in en mycket bra teknik, och nu gick skärandet som en dans. Tredje gången gillt helt enkelt. Snitt ett, perfekt. Snitt två, perfekt. Snitt tre, perfekt. Snitt fyra, det sista, ser ut att bli perfekt, och precis när glasskäraren går över kanten (detta snitt slutar vid en sned kant, och inte i rät vinkel mot glaskanten) träffar sidan av skäraren kanten och en spricka går tio cm in på den annars perfekta rutan. På SISTA snittet! Efter detta lade jag ner projektet för denna gång…
Glasskärning är inte så vansinnigt svårt egentligen, och ganska kul, men det är väldigt, väldigt frustrerande just att det inte finns en chans att rädda sina misstag. Allt måste liksom vara perfekt! Och det är så tråkigt varje gång man råkar förstöra en hundra år gammal munblåst glasruta! På skansens hantverkskväll fick jag tips om att man skulle ha en tretex-skiva eller en yllefilt som underlag när man skar, och jag har kört med en filt, men jag tror detta är lite för mjukt, och att det var det som gjorde att den gick fel sista gången. När skäraren går över kanten blir det för högt fall ner till bordet liksom. Till nästa gång ska jag därför fixa en tretex-skiva.
Så till det här med avstyckningen. Processen med avstyckning och övertagande börjar ta form. Tomten vi kommer att ta över täcker in boningshuset, trädgården, längan och hela marken där stallet tidigare stod och där grisarna tidigare gick. 10835 kvm blir tomten på, och det hela kommer att bli vårt från den 1:a april! Vi väntar barn nummer två den 1:a juni, och vi kommer att landa hemma med den nya bebisen innan vi flyttar, så runt den 1:a juli kommer flyttlasset söderut gå! Vi kommer dock att påbörja projekt ’kommunalt VA’ direkt i april så fort vi fått lagfart.
Vi har börjat planera sommarens projekt så smått också. När vi var nere i december vaknade Hanna en morgon och hörde att det rann vatten i rummet innanför verandan. Det var töväder, och snön på taket hade tagit med sig en takpanna och nu rann det rakt in! Läkten är helt slut, och det är enligt utsago originalpapp från att huset hade papptak som ligger under, så med andra ord är det ingen som helst avrinning under pannorna. Där har vi alltså sommarens stora projekt! Bort med allt tegel, ny papp och läkt och tillbaks med teglet igen. En del plåtarbete måste tydligen också fixas i samband med detta, samt nya vindbrädor och vi passar då på att byta hängrännor. Min personliga plan är att vi ska försöka behålla stuprören ett tag till eftersom vi inte vet hur långa vinklarna ska vara innan vi täckt av fasaden. De kommer dock bytas till nya rör med skarpa knän allteftersom vi täcker av fasaden.
Projekt nummer två blir att återskapa panelen under fönstren på verandan, ett projekt jag ser fram emot något enormt. Verandan ska också målas färdigt.
Dessutom måste vi reparera taket på längan så att det klarar nästa vinter.
Förra sommaren tyckte vi att vi hade planerat ordentligt, men missade lite på att ha allt material på plats. Därför ska vi i år försöka beställa allt vi behöver i god tid. Läkt och papp bör väl inte behöva beställas, men vi måste kolla upp det där med hängrännor, för dom måste eventuellt beställas från en plåtslagare, och sen är det ju allt material till verandan. Det ska ju vara pärlspont av samma bredd och pärldimension som södras vanliga pärlspont, men eftersom denna ska sitta som ytterpanel vill vi ha den uppemot en tum tjock, och den måste därför beställas från ett hyvleri. Dessutom ramas fälten av pärlspont in med ett osymetriskt hålkäl som också måste beställas. Ska försöka ta tag i detta så snart som möjligt.
Som ni kanske märker så har vi ikväll lanserat en komplett makeover av vår blogg. Jag hade tröttnat lite på det ganska enkla temat vi hade innan och bestämde mig för att göra ett helt eget som är designat helt utifrån kraven vi har på denna blogg. Blev rätt nöjd får jag allt säga.
Bilden i titelrutan är från gods och gårdar, och bakgrunden har jag själv arrangerat och fotat.
Om ni hittar några konstigheter som att något inte fungerar eller att något ser konstigt ut i just er webläsare så hör av er till mig på tobbe(at)asumtorpsgarden.se eller lämna en kommentar här så jag får möjlighet att åtgärda det.
Så här när våren närmar sig kan det vara på sin plats att minnas tillbaka på hur fint det var i december! Håll till godo!
Vi ligger lite efter med rapporteringen här på bloggen, men vi tar det hela i rätt ordning…
Vi var nere en hel vecka i början på Januari och spenderade då större delen av tiden med att renovera lägenheten som ligger i en tillbyggd flygel på huset. Lägenheten är den enda delen av huset som är bebodd just nu innan vi flyttar ner, och därför känns det vettigt att lägga ner lite extra tid på den delen. Det största problemet med lägenheten är att köket är så dåligt. Dåligt planerat och slitet och mörkt. Redan i sommras målades väggarna om, och vi byggde ett väggfast skafferi och städskåp (har vi verkligen inte skrivit något om detta på bloggen tidigare?). Vi började också riva bort golvet som bestod av flertal lager fula plastmattor för att ta fram trägolvet som låg dolt under. Tyvärr var köksinredningen insatt efter några av golven, och därför blev aldrig jobbet att ta fram golvet helt färdigt.
Köket i lägenheten precis innan dörrhålet togs upp. Man kan se var skåpen satt innan och hur de sitter nu.
I Januari nu så ville jag hemskt gärna göra klart detta projekt med golvet och gav mig på det med full kraft. Jag fick demontera delar av köksinredningen för att få bort mattorna som låg under och tillslut växte en bild av en ny kökslayout fram i vårt gemensamma medvetande. Ett problem som lägenheten har haft är planlösningen med ett stort allrum direkt innanför hallen, och sen köket längst in i lägenheten med passage genom sovrummet. Det är ytterst opraktiskt att alltid behöva passera sovrummet för att komma in i köket. Genom att flytta spisen, riva bort en del överskåp och ta bort ett smalt underskåp skulle vi kunna skapa väggyta för en ny öppning mellan kök och allrum. Så detta gav vi oss på.
Omorganiseringen av köksskåp (spånstommar från IKEA skulle jag tro) gick oerhört smidigt och det blev vansinnigt mycket bättre än innan. Jag fick kapa en del av ett överskåp och ta bort en del av köksbänken, men med rak bänkskiva och bättre distribution av skåpen blev resultatet som sagt mycket bättre än innan. Ett inköp av en billig tigersåg på Biltema, och nu hade vi åstadkommit vår första riktiga oåterkalleliga årsring på lägenheten.
Till min förvåning var väggen timmrad båle vilket jag inte förväntat mig och vilket kändes tråkigt att såga sönder, men jag är mycket nöjd med resultatet. Det har gjort underverk för lägenheten som blev ljusare och oerhört mer praktisk. Det är väldigt spännande att göra ett tvärsnitt av en gammal vägg sådär också. Vi hittade tre lager av gamla tapeter. Riktigt fina tapeter får jag säga, om än något murriga i färgsättningen, men tapeter man trots detta skulle kunna tänka sig på en vägg idag.
Det som återstår nu är att bygga en bänkyta bredvid spisen som vi flyttade, sätta upp lite nytt kakel, och slutföra det hela med lite finish. Bland annat måste skåpsstommarna målas om efter omflyttningen. Vi funderar på att måla golvet också eftersom det är lite fläckigt. Med detta jobb gjort kommer köket att bli superfint.
Jag har länge haft planer på att undersöka skicket på bakugnen i källaren. Hittills har vi inte fått upp luckan så att vi har kunnat titta in i den.
I morse gjorde jag äntligen slag i saken och tog med mig en borste för att borsta bort den värsta spindelväven, samt en gummiklubba för luckan, och begav mig ner i källaren. Luckan satt inte alls så hårt som jag väntat mig, utan det räckte med ett par slag med gummiklubban så gick den upp. Fram med ficklampa och en glad överraskning senare så kunde man konstatera att bakugnen är i jättefint skick. Innanför luckan var det mycket större än jag väntat mig, en oval murad ugn helt enkelt. Jag hade väntat mig att det skulle finnas rökkanaler i denna, men så var inte fallet, och efter en lite mer detaljerad undersökning av konstruktionen och lite googlande så har jag kommit fram till hur det fungerar.
I den ovala ugnen eldar man, ganska mycket och länge. Björkris och -ved skall enligt tips vara bra. Under eldning står luckan öppen och röken sipprar ut ur ugnen och upp genom den rökkanal som finns på vänstra sidan i det valv som är utanför ugnen. Jag kollade upp i denna kanal och den går upp ungefär en våning och gör sen en böj för att antagligen ansluta till den stora kanalen i köket. När man eldat upp rejäl temperatur så rakar man ut askan ur ugnen och ner i hålet som finns i valvet alldeles utanför luckan, och sen stänger man luckan. Nu har man värme för att baka sitt bröd, och ska man baka väldigt mycket kan man behöva underhållselda lite på sidorna i ugnen, men normalt ska inte detta behövas.
När man ligger där och kryper och undersöker kan man inte annat än förundras över vilken hantverksskicklighet som måste krävas för att mura upp en sån här sak. Formen invändigt är nästan som ett halvt liggande lerkrus. Fantastiskt hantverk. Vore intressant att veta vad det skulle kosta att få en bakugn av samma modell uppmurad i dag? Skulle någon överhuvud taget klara av det?
Så snart våra skorstenar är godkända så blir det i alla fall till att lyxa till det med riktigt stenugnsbakat bröd! Få förunnat att kunna kalla brödet hembakt och stenugnsbakt i samma mening! Vilken lyx!
I helgen påbörjades arbetet att glasa det första verandafönstret. Vi har målat insidan av fönstret i tre lager innan glasning. Det verkar klart enklast så, men tar ju lite längre tid innan man kan påbörja glasningen. Jag hann som sagt bara påbörja arbetet eftersom jag bara hade lördagen på mig och när jag satt tillbaka alla rutor som fortfarande var hela så var det ingen mening att ge sig på arbetet att skära ut nya rutor eftersom det är ett litet projekt i sig.
Alla verktyg framtagna för projekt glasning. Tips! Sätt några varv maskeringstejp på stifthammaren så får du lite avstånd till glaset och slipper repa det.
Jag konstaterade i alla fall att de gamla innerfönstren som står på vinden har rätt struktur för att passa på verandan. Var lite orolig för att dessa skulle vara för släta, men jag tror de blir perfekta. Tyvärr är de största rutorna på verandafönstren så stora att de inte kan skäras ut på längden på dessa fönster, utan måste tas på diagonalen och därmed kommer det gå ett helt fönster till varje ruta i verandafönstren. Känns lite slöseri, så jag ska se om jag kan hitta fönster som är ett par centimeter längre.
Själva arbetet att glasa var mycket tillfredsställande tycker jag. För några månader sen var jag på skansens hantverkskväll där vi fick testa lite handgrepp för att renovera fönster. Jag testade inte just kittningen då, men däremot glasskärning som verkade lite svårare. Kittningen var så enkel som jag trodde det skulle vara. Linoljekittet var mycket lättarbetat, och framförallt fick man snabbt in tekniken för att få snygga kittningar. Man fick också in en känsla för hur man skulle hålla kniven så att man fick fram lagom mycket av kittfalsen. Man vill ju spara en eller två millimeter mån för färgen att sluta in kittet. Urglasning och skrapning tyckte jag var betydligt jobbigare eftersom det tog tid, man kunde inte ta några som helst genvägar, och framförallt blev man liksom inte bättre på det ju mer man gjorde det. Glasningen var som sagt en helt annan upplevelse.
Kan knappt bärga mig till nästa gång vi ska ner till huset i början på december så jag får testa att skära ut glasrutor. Det är ju ingen enkelt glasskärning jag ska ge mig på: Munblåst glas som är rätt vågigt, och 6-kantiga rutor. Inte direkt några nybörjarskärningar. Får se till att öva ordentligt på mindre känsligt glas.